Text för katalog av Eva Runefelt

De påminner mig om försömnens så lättvindigt framrusande bilder. Lustiga, hotfulla, hallucinerande. I stunden innan sömn fyllt kropp och hjärna, rinner de fram, bilder komna från ingenstans, de uppstår, förökar sej, försvinner. Hjärnans tysta men färg- och formöverväldigande musik. De konstaterar att medvetandet fröar av sig en otal mängd tankar klädda i tillfälliga bilders sken.

I Jeppssons måleriska värld är alla gränser borttagna. Landskap är lika med djur som är lika med rörelse. Blixtrande kontinenter av sammanblandningar och framförallt möjligheter till nya syner och föreställningar.
Det roliga och tillika äventyrliga är att hennes verk triggar igång hjärnans förmåga att skapa, hennes verk är aktiva men ter sig lika stilla och säkra som uråldriga träd.

Ordmänniskan i mig går bet, men nedslås icke. I stället ger Jeppssons oljemålningar upphov till nya konstellationer.

Vargar slåss med vitt i det grå
Två turkosa farbröder blir en tjockmonolog Djurplantor
Manettaket övervakar sköldpaddans vilja

Så låter det i min skalle när jag utsätts för dessa musikaliska verk där fossilen är på drift ur sin form liksom en ansiktsprofil går i gömme på en klippa.

Varken figurativ eller nonfigurativ, sådant kan man inte utsäga om dessa simmande färgfiskar.

Eva Runefelt
(något förkortad)