Text för utställning på Galleri Argo av Joanna Persman

”Är du förberedd? Vad gör du mot överflödet?”, undrade Henri Michaux (1899- 1984), som skeptisk mot det mesta tecknade spontant och skrev i uppror mot det som begränsar. Yvonne Jeppsson är en av de målare som tecknat mycket. Hon har sitt bildspråk någonstans på väg från det föreställande mot det abstrakta.

Jeppsson är arvtagare till de romantiker som uppfattade naturen som själens spegel och till de modernister som i spontaniteten sökte sanningen. Hennes måleri är aldrig sentimentalt. Det vilar stabilt på den subjektiva gesten. Former glider och slirar. Det tydliga och igenkännliga försvinner mellan färgfläckar, luftlager och skälvande linjer.

Det är bilder i vardande, där det ursprungliga motivet glider undan. Stämningen är desto mer levande – som om allting framför oss höll på att bli till eller falla sönder i sina minsta beståndsdelar. Yvonne Jeppssons måleri är nämligen aldrig statiskt utan vibrerar, andas och lever, om inte på duken så i betraktarens blick. Oftast handlar hennes måleri om ett slags poetiskt rum för gåtfulla former och för själva ljuset.

Joanna Persman
(förkortad)